Konstnärscafé?

Vi har blivit påminda än en gång om hur snabbt livsvillkoren kan förändras för oss människor. Den stora jordbävningen i Japan den elfte mars förändrade snabbt livsvillkoren för miljontals japaner. Vi får tydliga bevis om att planeten vi bor på har inre aktiviteter som kan orsaka enorma krafter när de släpps lösa.

Här i norden är jordbävningar sällsynta - det är ganska långt till närmaste skarv mellan de tektoniska plattorna - vilket vi alltså bör vara tacksamma för. Här finns också mycket annat att vara tacksam för som vi kanske lätt glömmer när det normala tas för givet. Budskapet idag är alltså: vi ska glädjas åt allt vi har. Ingen vet när det kommer förändringar.

I dagens UNT kan man läsa om Staffan Östlunds konstnärsateljé som ligger i Odinslund, granne med Akademihotellet. För några år sedan dog Staffan och nu vill hans son Michel att de små husen och tomten ska förvaltas av en stiftelse och ge möjlighet för författare och konstnärer att utnyttja det fina stället.

Själv har jag också länge haft funderingar om att det borde var bästa läget för ett trädgårdscafé, här passerar ju alla turister som besöker Uppsala för att se Slottet, Carolina och Domkyrkan. Och den idén borde gå att samordna med konstnärsmiljön, en liten park med skulpturer och gamla träd är perfekt för kaffedrickande på sommaren.