Kulturhjältar i Uppsala

Om man tycker att kultur i form av konserter, teater, dans och annat är viktigt för att en stad ska vara en bra plats att bo på ska man veta att det är viktigt att det finns entusiaster. Jag menar personer som drivs av en känsla och en idé till att skapa mötesplatser och upplevelser som andra kan ha glädje av. Institutioner i all ära - de är viktiga - men utan hängivna entusiaster kommer det inte att hända så mycket spännande.

Vicente Amigo - flamenco

Jag har tidigare skrivit om Kulturhjältarna i Hågaby där bland andra Kent Wennman är just en sån person. Han har utvecklat scenen i Håga där både amatörer och etablerade artister får möta en publik och han har jobbat med att boka spännande program till Parksnäckans scen i Stadsträdgården. Han blir inte rik på det skulle jag tro, men jag tror han har roligt på jobbet för det mesta.

En annan entusiast har utvecklat Uppsala Internationella Gitarrfestival som för nionde gången kommer att starta om ett par veckor (9 oktober). Scenerna i UKK kommer att fyllas med gitarrister av alla slag, från klassiskt till flamenco och hårdrock. Mannen i fråga heter Klaus Pontvik, tidigare krögare i Ekocafeet på Drottninggatan. Han är egentligen agronom, men vi ska vara glada för att han släppte den karriären för att jobba med kulturen istället - där gör han absolut mer nytta.

Det finns fler som jag kan berätta om en annan gång, men det är fredag och det bör komma något evenemangstips.

Här kommer tre:

• Våra lokala hockeyhjältar Almtuna spelar mot Karlskrona kl 19 ikväll. Borde vara en enkel match.
• Det lilla Creperiet Lemoni på Svartbäcksgatan 19 har goda pannkakor med olika fyllningar att välja på. Ikväll 20.00 dessutom grekisk musik med Taximi som får maten att smaka godare.
• Tredje tipset gäller en konkurrent till oss på Akademihotellet. Det är Clarion Gillet som har blues med Tomas Arnesen i sin trivsamma restaurang. Vi har ganska fullt i våra rum just nu så jag kan kosta på mig att göra reklam för en konkurrent. Men bara just denna gång.

Trevlig helg tillönskas!

Känd katt

Det finns ett antal katter som gjort sig kända som litterära figurer. Mästerkatten i stövlar kanske är mest känd av sagokatterna och tecknade katten Tom i paret Tom&Jerry mest känd från tv. Däremot är inget av de talande djuren i Kalle Anka en katt - de är alltid husdjur, medan möss, ankor, gäss, kor och hästar kan prata.

Övergångsstället intill Akademihotellet.

Som alla vet har vi i Uppsala en alldeles egen litterär katt. Han har funnits sedan 1939 då Gösta Knutsson som var en mycket engagerad uppsalaprofil gav honom namn. Gösta var antinazist och använde ibland sina katthistorier för att propagera mot den ökande nazistvänligheten i Sverige. Pelle framlevde sina dagar i gränderna runt Akademihotellet och bodde ett tag med sin sambo Maja i en källare i Åsgränd, där de också fick ungar.

Länge har jag tyckt att en så viktig symbol för Uppsala borde få en staty i brons för att visas upp för besökare och uppsalabor. Helst skulle den förstås stå vid Åsgränd. Nu finns äntligen en bronsstaty som nyligen avtäckts och den står i Stadsparken intill hamnen. Det är en rejäl katt som tål att klättras på, men det syns inte att det är Pelle. Visserligen är den svanslös, men den har inga kläder och liknar mer en manxkatt eller ett svanslöst lodjur.

Men inte är jag den som klagar, nu finns ju äntligen statyn vi behövde och jag kan rekommendera våra besökare att ta en promenad förbi Flustret för att beskåda verket. Om man känner för det kan man passa på och ta en jamare på nämnda restaurang.

Hur väljer man hotell?

När man är ute på resa och söker en plats där man kan sova lugnt och börja nästa dag med en god frukost finns många olika sätt att välja. Här är tre exempel:

- Man kan söka efter absolut lägsta priset och acceptera att det kanske ligger lite långt från centrum, sängarna inte så sköna och frukosten sparsam.

- Eller man kan välja det absolut lyxigaste hotellet i stan med fyra eller fem stjärnor och jätteakvarium i lobbyn. Man får choklad på kudden, kan beställa champagne och räkor till rummet och starta dagen med tjugofem meter frukostbuffé. Men det kostar.

- Sen finns det en del som tycker att kombinationen centralt läge, trevlig och hjälpsam personal, välkomponerad men lagom stor frukost med rejäla råvaror samt en skön säng är absolut bästa valet. De får ingen room service, men jag tror de är lite smartare än andra och de blir oftast väldigt nöjda.

Om de väljer Akademihotellet i Uppsala behöver de inte heller betala särskilt mycket för att bo så bra.

Kulturen och staden

Mina trogna läsare vet att jag har en stark känsla för olika typer av småskaliga kulturyttringar i staden. Särskilt små scener på restauranger och i andra lokaler som inte är så pretentiösa tycker jag om. Igår kväll hade jag en skön stund med min hustru och en vän på Ciao Viktoria, den restaurang på Drottninggatan 12 som tidigare hette Fredmans.

Sani Gamedze

Maten - pasta med kyckling  - var ok, personalen trivsam och vänlig, men framför allt var det musiken som var kvällens behållning. Den lokale bluesgitarristen Tomas Arnesen hade en riktig formtopp och den sydafrikanska jazzsångerskan Sani Gamedze kan sjunga jazzstandards med en helt egen känsla. För alla som tycker om att äta husmanskost med lite öl eller vin och samtidigt avnjuta välspelad jazz och blues kan jag rekommendera det här stället - det blir fler tillfällen i höst.

Det är fredag idag och jag ska tillbringa helgen i stugan med några vänner. Temat är som vanligt vid den här tiden svampplockning och björnspaning. För alla som är kvar i stan kan jag rekommendera Dagens musikal med Jacke Sjödin på Regina ikväll kl 19 eller kanske Till Damaskus på Stadsteatern lördag kväll. Eller kanske filmen om Palme på bio. Allt inom promenadavstånd från Akademihotellet (som snart har stans dyraste hiss).

En ovanlig dag

Uppsala förvandlas till en helt annan stad en gång om året. Inget är som vanligt, åtminstone i de centrala delarna, och den som vandrar runt på de trafikfria gatorna och trängs med andra vandrare måste vara beredd på allt möjligt.

Morphis Bixur på Fyris Torg.

Den stora tråkiga trappan vid passagen under resecentrum förvandlas till scen och åskådarplatser för en grupp som till dunkande musik gör en halsbrytande uppvisning i Parkour. Centralgaraget på samma plats men djupare ner blir jazzscen för Daniel Lantz trio och suveräna sångerskan Sani Gamedze (med bilar som passerar mellan publik och orkester). Fyris torg töms på bilar och får två scener där lokala band avlöser varandra för att hålla upp tempot och roa den gungande publiken. Morphis Bixur - en av mina favoriter - spelar balkansväng så att domkyrkotornen vibrerar.

Odinslund, som finns alldeles nedanför Akademihotellet, intas av riddare, hästar och eldslukare. Det är mäktiga scener som utspelas med snabba hästar, tornerspel och diverse brinnande föremål som lyser upp kvällen.

En ovanlig dag alltså, men den har återkommit varje år den här tiden i september under 25 år. Kulturnatten. Fick jag bestämma skulle det här hända lite oftare, men kanske inte med så stort program. Då fick man möjlighet att hinna uppleva lite mer när man vandrar på måfå runt i staden. Jag kan tänka mig att alla de utländska studenter som just kommit från världens alla hörn tycker att de hamnat på en spännande plats som sjuder av liv. Precis så ska en stad vara.

Musikens kraft

Uppsala är en av landets körtätaste städer. Här finns ett stort antal körer för alla åldrar och kön med stor bredd på repertoar och musikstil. Orphei Drängar, Allmänna sången och Uppsala Akademiska Kammarkör tillhör de mest kända och deras konserter brukar alltid vara välbesökta. Den årligen återkommande Capricen i början av december tillhör mina favoriter. Det är OD som ger en blandad konsert med varieteinslag och proffsiga gästartister med hög kvalité på programmet.

Man mår bra av att lyssna på körmusik, men kanske ännu bättre av att sjunga i kör. Jag har själv varit körsångare - i Domkyrkans Oratoriekör - under ganska lång tid och mådde alldeles utmärkt av det. Jag mår fortfarande bra även om jag inte sjunger i kör längre, men det kanske beror på att jag får sjunga lite med mina spelkamrater i Cliffs of Richard som spelar irländsk folkmusik.

Till våra besökare i Akademihotellet vill jag rekommendera att se efter i evenemangsprogrammet på Destination Uppsala vad som händer på kulturfronten. Man kan ha tur och få tillbringa en kväll med någon av stadens alla körer och må alldeles utmärkt en stund.