En ovanlig dag

Uppsala förvandlas till en helt annan stad en gång om året. Inget är som vanligt, åtminstone i de centrala delarna, och den som vandrar runt på de trafikfria gatorna och trängs med andra vandrare måste vara beredd på allt möjligt.

Morphis Bixur på Fyris Torg.

Den stora tråkiga trappan vid passagen under resecentrum förvandlas till scen och åskådarplatser för en grupp som till dunkande musik gör en halsbrytande uppvisning i Parkour. Centralgaraget på samma plats men djupare ner blir jazzscen för Daniel Lantz trio och suveräna sångerskan Sani Gamedze (med bilar som passerar mellan publik och orkester). Fyris torg töms på bilar och får två scener där lokala band avlöser varandra för att hålla upp tempot och roa den gungande publiken. Morphis Bixur - en av mina favoriter - spelar balkansväng så att domkyrkotornen vibrerar.

Odinslund, som finns alldeles nedanför Akademihotellet, intas av riddare, hästar och eldslukare. Det är mäktiga scener som utspelas med snabba hästar, tornerspel och diverse brinnande föremål som lyser upp kvällen.

En ovanlig dag alltså, men den har återkommit varje år den här tiden i september under 25 år. Kulturnatten. Fick jag bestämma skulle det här hända lite oftare, men kanske inte med så stort program. Då fick man möjlighet att hinna uppleva lite mer när man vandrar på måfå runt i staden. Jag kan tänka mig att alla de utländska studenter som just kommit från världens alla hörn tycker att de hamnat på en spännande plats som sjuder av liv. Precis så ska en stad vara.