Adventstider

Som vanligt vid den här årstiden är jag fastkedjad vid min dator under ett antal dagar - budget 2013 ska planeras. I min värld innebär det att jag ser över våra kostnader och intäkter under året som gått och försöker göra en bra prognos på hur det kommer att utvecklas under 2013. Helst ska det också bli ett resultat som är positivt både för våra ägare och våra gäster.

Det finns mycket i mitt jobb som är betydligt roligare än det här, men samtidigt vet jag att det är helt nödvändigt att ägna mycket tid och möda åt sina siffror så att man har full kontroll på vad som händer. Jag försöker att undvika att svälja kameler och sila mygg, dvs jag ägnar väldigt lite tid åt frågan om hur mycket blommorna i våra kurslokaler får kosta och mer tid åt hur våra avtal med diverse leverantörer ser ut.

Fader Bach.

Nog om detta - det är veckans populäraste dag idag och Caprice-helgen är framför oss. För den oinvigde kan jag berätta att det är Orphei Drängars årliga spektakel i aulan som nu genomförs för femtionde gången - jubileum. Jag och familjen går på den sista föreställningen söndag kväll och vi har höga förväntningar.

Det mäktiga Juloratoriet av JS Bach kan man avnjuta i Domkyrkan söndag kl 18 och det brukar bli fullt, vilket det nog sällan är på en högmässa. Musiken drar bättre än predikan är min gissning.

Uppsala har fått årets första snötäcke och det kommer mer under helgen, så man kan passa på och bara gå runt och njuta av alla adventsljusstakar som lyser upp på kvällen. Akademihotellets egen tomte Annie har sett till så att alla ljusstakar och diverse andra julprydnader dammats av och placerats ut där de syns bäst. På mitt kontor står både minigran med ljus och adventsljusstake. Saknar nu bara en liten kyrka som spelar Stilla Natt.

Trevlig helg tillönskas!

Musikställen i Uppsala

Mina trogna läsare har nog förstått att jag själv känner en stark förkärlek för trivsamma pubar och restauranger där man förutom mat och dryck också kan lyssna på bra musik. Den måste förresten inte alltid vara bra, amatörer ska också få uppträda och är det inte njutbart kan man ju gå. Uppsala har nuförtiden ganska många ställen som stämmer på den beskrivningen och jag tänkte ge några av dem en snabb presentation.

Mest känt är förstås Katalin som funnits länge. Där kan man hänga i puben och lyssna på gratis musik vissa kvällar och andra kvällar får man betala, men då är det kända artister. Rymliga lokaler, rejäl bar och blandade åldrar. Ett helt annat ställe är Kulturoasen i Hågaby. Där kan man äta lunch eller fika ekologiskt och varje söndag - nästan - är det musikprogram kl 14 med frivillig avgift. Gemytligt, spiknyktert, trevlig familjär stämning och gott fikabröd. Ofta bra kvalitet på musiken som kan vara av alla slag.

Min restaurang om jag hade någon.

Pub19, Hijazz och Ciao Viktoria är också ställen som har kvällsmusik med frivillig avgift då och då. Blandad publik och ganska ofta bra musik. Och som sagt: är det gratis kan man ju gå om man inte kan uppskatta musiken. Hotell Gillet har ibland musik i sin restaurang och där kanske det är lite finare dresscode än på de andra ställena, men det är bra med lite variation i utbudet och slips och kavaj kan man väl stå ut med för en stund.

Nationerna i Uppsala - tretton till antalet - är naturligtvis studenternas uteställen i första hand. Där finns billig dryck, brett utbud av musik och man träffar sina kompisar. Men på senare år har det dykt upp fler och fler pubar och restauranger för oss andra som insett att ätandet och drickandet är en del av upplevelseindustrin där musiken kan ha stor betydelse. Hade jag själv en restaurang skulle det sitta en barpianist där alla kvällar, det ger en skön avslappnad stämning.

Bor man på Akademihotellet är alla de uppräknade ställena inom 10 minuters promenad med undantag för Kulturoasen som ligger sydväst om stan - men dit går stadsbussar. Tips för den som vill gå ut ikväll är Eva Dahlgren på Uppsala Konsert och Kongress eller kanske lite country med Tina C på Regina. Hon kallar sin föreställning Global Depression Tour och det låter perfekt i novembermörkret.

Trevlig helg tillönskas!

Uppsalas hotell

Vi som driver hotell i Uppsala har det ganska bra på många sätt. Här finns cirka tjugo hotell av olika storlek, på olika platser i staden och med olika prisnivå. Med andra ord något som passar alla. Vi på Akademihotellet tillhör de mindre med våra trettioåtta rum, men vi tillhör toppen när det gäller gästernas recensioner.

Att jag menar att vi har det bra i Uppsala beror på att svängningarna i konjunkturer som påverkar företagens resande och inflödet av turister inte märks lika mycket i en universitetsstad som på mindre orter med mer industri. Därför har vi ganska små variationer mellan åren i beläggning på hotellen och det är mest säsongsvariationer som märks. Just nu är det högsäsong, men efter Lucia brukar det snabbt gå ner och under helgerna brukar vi ha stängt - det är för liten efterfrågan.

För tillfället har vi en kampanj på Facebook för att få lite mer "likes" och locka nya kunder till den period med låg beläggning som vi vet ligger framför oss. Passa på och klicka på "Gilla" och få lite rabatt på en hotellnatt nu, det finns mycket roligt man kan göra i Uppsalas nöjesutbud för att muntra upp sig i novembermörkret.

Min Stad

Frågan om vem landet vi bor i egentligen tillhör har blivit aktuell under veckan som gått. En svensk riksdagspolitiker har filmats när han i uppretat tillstånd till komikern Soran Ismail påstod att landet tillhör honom och inte Ismail. Det får mig att fundera på hur man kan se på världen och sina medmänniskor.

Ända sedan våra äldsta förfäder - dumt nog - fick för sig att de skulle lämna savannerna i Afrika har mänskligheten varit i rörelse i jakt på nya boplatser och föda. Sedan några tusen år har vi börjat avgränsa landområden med riksgränser och börjat tala om Mitt Land. Det finns många fördelar med det, vi kan organisera oss för att uppnå gemensamma mål inom ett överskådligt område.

Men vi måste komma ihåg att vi som bor och lever i alla de här länderna har en gemensam jord, vi andas samma luft och vi har samma behov för att få bra liv. Och vi vill fortsätta att flytta runt, somliga av egen vilja, andra för att de tvingas till det. Den rättigheten ska vi vara rädda om, möten mellan människor från olika bakgrund brukar vara den bästa förutsättningen för framsteg och utveckling.

Uppsala är Min Stad, men som jag känner tillhör den lika mycket alla de andra människor som valt att slå sig ner här, från tierpare till kineser. Just det stora inslaget av inflyttade till Uppsala gör det till en livaktig och omtyckt plats att leva och bo på.

Och idag är det fredag, den fredag då de köande börjar samlas vid aulan för att vara säkra på att få fina biljetter när försäljningen av ODs Capricebiljetter startar imorgon bitti. Det ger säkert mer än att sitta i soffan och titta på Diggiloo, men eftersom jag är förkyld och dessutom redan har köpt mina biljetter ska jag avstå från det nattliga köandet. Bor man på Akademihotellet kan man enkelt smita ifrån och vila från köandet om man har någon att turas om med.

Trevlig helg tillönskas!

Klara Andersson på Regina

Soppteater är ett förnämligt sätt att tillbringa sin lunch på. Just återkommen från föreställningen Klara Andersson (in concert) på Reginas lilla scen - där man innan föreställningen får avnjuta en utsökt grön ärtsoppa -  måste jag dela mina intryck.

Andrea Geurtsen och Per Wickström

Spelet handlar kanske mest om livet som ung och förvirrad, hur man säljer sitt personliga varumärke, hur man uttrycker sina känslor i ett sms och hur man känner att livet rinner iväg. Dag Thelander har gjort de starka texterna och sjunger även själv en roll, men mest imponerar Andrea Geurtsen med sin starka närvaro, starka uttryck och framför allt klockren sång  och diktion. En föreställning som nog Kristina Lugn skulle tycka om, texterna flyter på och tar sig fram med täta växlingar mellan hopp och förtvivlan.

Som läsaren förstått har jag en svaghet för små scener och engagerade artister. Här får man båda och jag kan starkt rekommendera ett besök den 30 nov 11.45 när det blir nytt tillfälle att se spelet. Jag har inte ännu nämnt pianisten Per Wickström som gjort den underfundiga musiken som så fint följer texten i alla dess vindlingar. Han gjorde en mycket följsam och engagerad insats med perfekt kontakt med sångarna och ett dynamiskt pianospel. Skälet till att han kom sist är helt enkelt att han är anställd som administratör hos mig på Akademihotellet och vi är av naturen ganska blygsamma. Det bör man vara när man är bra.

Ett lyft för Akademihotellet

Vårt hissbygge närmar sig slutet och i torsdags var en stor dag. Då kom två stora fordon in på vår bakgård - som inte är väldigt stor - och det ena hade stålkonstruktionen till hisstornet. Det andra var en kranbil med mycket lång kran, ca 30 meter, som lyfte det 14 meter långa stålet högt över takåsen för att sedan sänka det ner i schaktet där det förankrades i betongfundamentet.

En mäktig syn var det och vi är glada och tacksamma för att det finns kranförare och tekniker som har järnkoll på svåra lyft. Hisskorgen kommer denna vecka och sedan ska montörerna från Kone skruva ihop den och montera lyftanordningarna. Första åket har aldrig varit närmare.

Allt Ljus på Uppsala

Akademikvarnen blommar i november

Uppsala i november med lite grått väder är ingen höjdare för humöret. Just därför är det ett förträffligt initiativ att sätta ljus på stadens byggnader och allmänna platser under den här tiden. Vore man skämtsam skulle man kalla det en lysande idé.

Min rekommendation är alltså att se informationen på Allt ljus på Uppsala och sedan klä sig varmt för en promenad runt stadens centrum. Lämplig utgångspunkt är som vanligt Akademihotellet, som ju har nära till det mesta i staden. Blir det kyligt kan man säker få en Irish Coffee hos våra grannar Williams eller Villa Anna - det har dokumenterat värmande effekt.